Hardom

FÖRHISTORISK TID:
Under den långa period i mänsklighetens historia, som vi kallar "stenåldern", och i slutet av den, var Hardom by östra delen av en ö
som låg mellan det som vi i dag ser på kartan som Hopom träsk, Lovisa å och Pernå vik.
Genom landhöjningen blev området en halvö ungefär 2000 år f. Kr.
Den äldsta boplatsen från denna "den kamkeramiska" tiden hittar vi i Andersby på Kvarnbacken nära järnvägskorsningen.
Där finns utgrävda boplatser från en lång tidsperiod.
Det är troligt att Hardom by i Pernå socken vid Finska vikens norra kust först befolkats av Samer någongång kring 1000-talet,
dessa idkade då renskötsel. Namn som började användas efter Samerna är t.ex. Lappträsk och Porlom.
När sedan Finnarna invandrade österifrån, från Ural området, trängde dom undan Samerna, men även Finnarna levde ännu denna tid nomadliv med både jakt, fiske och i viss mån odling, de bosatte sig längre in i landet, för kustområdet var för farligt
på grund av vikingarnas krigsväg mellan väst och öst Europa. Vikingarna seglade flitigt i Finska viken och via Ladoga
och Volga floden ned till Kaspiska havet och Svarta havet.
På 1000-talet blev de c. 300 åriga Vikingatågen färre, de hårda krigarna blev fredligt sinnade handelsmän.

Länkar: Vikingarnas Värld och Vikingar samt Våra nordiska förfäder

HISTORISK TID.
Fast bosättning kan man räkna med att Hardom fått kring 1200-talet med Svenskarna västerifrån, samtidigt använde Finnarna ännu kustområdet som utmark och fiskade sommartid. Genom sin fasta bosättning i området avvek Svenskarna från de tidigare folkgrupperna.
Livet i området lugnade ner sig vid denna tid. Vi har igen namn som Sarvlax, Särklax och Hoplax vilkas användning fortsatte efter Finnarna, lax kommer från lahti.

Den äldsta Pernåbos namn som är bevarat är " Inge på Gambleby " han levde i slutet på 1300-talet.

Ortnamn som slutar på om.

Hardom (ha:rdåm), by i Pernå kommun, Nyland

Varför slutar så många ortnamn med om i svenskbygden och då speciellt i Östra Nyland?
I dag hittar vi dom flesta om-namnen i området mellan Strömfors i öster och Sibbo i väster.

Här har vi en olöst gåta. Många forskare har i över 100 år funderat över om-namnen.

Hardom kan uppfattas som bildat till namnet Hard(er) och sålunda tjänat som modell vid bildningen av övriga om-namn som innehåller personnamn.
I trakten har påträffats naturnamn som Hardn och Hardskogin, detta ger möjligheten att anknyta till det svenska bygdenamnet Hardheem "skogsbygden" eller till Hartheim, ävensom Steinhard "stenbacka" vilket passar förträffligt på Hardom.
Betydelsen av om i t ex Hardom tolkas till "hos", och vi får "hos Hard", eller hemma hos Hard med familj eller husfolk
och vi går från individ till gemenskap.

De äldsta dokumenten med bynamnet Hardom utskrivet är från 1543.
Om vi utgår från att byn fått fast bosättning på 1200 -talet, så har vi ett glapp på 300 år under vilket vi inte vet i vilken form namnet uppstod och dess olika former fram till att det skrevs Hardom.

Om vi sedan fortsätter framåt i tiden till 1700 -talet så hittar vi soldater och dragoner som tagit namn med anknytning till hembyn.

Carl Hardberg d. 9.5 1742. 25 år.
Dragon från Smeds dragontorp Nr 100.
Gift med Maria Hindersdotter från Bajars i Gisslom.

Johan Hard f. 1761 d. 8.8 1833. 72 år.
Corpral från soldattorp Nr 55 beläget i Nerbackan på samma tomt där Nyren´s stuga finns i dag.
Gift med Greta Arvidsdotter f. 1762 d. 1820 från Blybergs.
Johan Hard deltog i Gustav den III ´s krig 1788-1790 och i Fänrik Ståls krig 1808-1809.

Hindrik Hardvall
Soldat Nr 54 från torpet mellan Sipus och Pottgårds.
Gift med Lena Mårtensdotter,
första barnet Hindrik föddes den 13.10 1749 i torpet.

Eric Hardén f. 1769 d. 26.10 1834. 65 år.
Dragon Nr 101 från Skrivars.
Gift 1, Helena Ahlberg f. 1764 d. 1820.
2, Stina Thomasdotter f. 1774

Den första som yttrat sig om de östnyländska namnen på -om,
är A. J. Hipping i boken Beskrivning över Pernå socken i Finland, tryckt 1817.
En nyutgåva utkom 1978. Östra Nylands tryckeri Ab.

Hej Granumfarm!

Om-namnen är nog inget olöst mysterium. Om-namnen finns utspridda i hela
det svenska språkområdet. Att det relativt sett finns flera av dem i
Finland än i Sverige beror på att namntypen är ett slags kolonisationsnamn
som dels har att göra med inflyttning från Sverige på 1200- och 1300-talen
och dels på senare expansion från kusten mot inlandet.
När ett nytt hemman bildades var det naturligt att stället uppkallades
efter husbonden. Och eftersom hemmanet omfattade både familj och
tjänstefolk var det naturligt att tala om dem i pluralis: Hardarna,
Haddarna, Drumbarna osv. På den tiden fanns det nordiska/europeiska
5-kasussystemet ännu kvar i svenskan. Liksom i dagens isländska eller
tyska. En av kasusformerna, dativ, hade ungefär betydelsen 'hos'.
Och eftersom man avsåg hela husfolket böjde man namnet i dativ pluralis.
Den svenska dativen är inte längre produktiv men lever kvar i stelnade uttryck
som t.ex. lagom och stundom. Och i om-namnen förstås.

Den här namnbildningsmekanismen har varit känd i ca 100 år, men det var Åke
Granlund som på 1950-talet definitivt analyserade fenomenet. Det var också
han som pekade på de s.k. "oäkta" om-namnen: namn som i allmänhet har finsk
bakgrund och som har blivit formade enligt samma modell som grannbyarnas
"äkta" om-namn. Sådana exempel är med säkerhet Mörskom och Porlom,
och möjligen Hattom och Valkom. Dessutom finns en del namn som inte innehåller
personnamn utan snarast är naturbetecknande: Sundom, Täktom, Vikom.
Eventuellt innehåller de i alla fall personbeteckningar bildade till
naturnamnen: sundborna, vikborna osv.

För några år sedan gjorde jag en tv-serie som hette "1000 km ortnamn".
Ett av de 14 avsnitten ägnade jag åt just om-namnen i östra Nyland.
Förhoppningsvis får jag år 2003 göra en fortsättning på serien. Jag kommer
också den här gången att behandla ortnamn längs kusten, allt från Pyttis
till Karleby, via Åland. I ett av programmen behandlar jag namnen Pernå och Liljendal.

Bakgrunden till mitt intresse för namnen och bygden är dels 5 års studier i
allmän språkvetenskap och nordiska språk (jag skulle bli språkforskare
innan jag fastnade på FST), dels 44 års sommarvistelse på Hattom torp vid
Lovisavikens östra strand.

Med vänlig hälsning

Erik M. Snellman

Här har vi tagit ett långt kliv framåt i tiden till början av 1960-talet.
Vi har Oppbackan med Sandströms eller "Sipus" och Hermans i mitten,
i övre kanten syns Nerbackan med Svennas till höger.

Samma område fotograferat 1963 från motsatt håll.
Vi har Hermans till vänster, Sipus gömt i skogsdungen
sedan Holmstens och Bengts med den Klingstedtska villan uppe i kanten.
Liljendalsvägen med Beins-kurvan framträder tydligt.

Nygårds och Svennas i Hardom 1964.
Hardom lånemagasin syns uppe till höger i skogen.

Svennas och Nygårds ladugårdar på 1940 -talet, märk vindmotorn som pumpade vatten,
vi står på Liljendalsvägen.

Nygårds stora karaktärshus beläget mitt i vägskälet syns på alla 7 bilder.

Detalj från en karta över Hardom från 1779, vi har Skinnarby i norr och Haddom i öster.